kulturutskottet

(Ba)rock n roll!

Vivaldi hatade solsken, vårvindar och ljumna vattendrag. Det är just därför "våren" och "sommaren" mestadels går i mörkaste moll, medan de resterande två gamla hitsen på dåtidens billboardlistor liras i härligaste dur. Vivaldi hade nämligen pollenallergi och detta tar sig uttryck i dennes magnifika musik. Jag har precis kommit på att jag också ådragit mig denna helvetiska åkomma på äldre dar. Jag har inte känt mig såhär förbannad sen när min blindtarm pajade första veckan på sommarlivet till sexan, eller när min elaka lillebror stal mina idolplanscher på Eddie Meduza och David Hasselhoff. (Jag utkrävde dock senare hämnd på det lilla krypet när jag på ett kungligt maner a la Ivan den förskräcklige spärrade in honom i en flyttkartong och lekte Joe Labero med pappas moraknivar...)

Således åkte jag ner till apoteket på min racercykel (ej via stenbrötsgatan, se föregående inlägg) för att proviantera en sjöpall med receptfria medikamenter. Men före mig stod minst fyrtioelva sjuklingar gamla nog att ha varit groupies på Vivaldis arenakonserter under hans worldtour (16) -99. Detta i kombination med ett vandrande kolesterol till kassörska bidrog inte direkt till en snabb kurering av mitt dödssjuka tillstånd. Jag sprang istället i ursinne därifrån, fortare än en hårdrocksversion av Vivaldis "pekfingervalsen".

Vivaldi dog ensam, troligen jäkligt bitter men väldigt rik i en astma- och allergirelaterad sjukdom 1741. Och på tal om att vara finansiellt oberoende kan jag gladeligen meddela att mina deklarationspapper har kommit med besked om de årliga allmosorna. Grattis till mig - nu kan jubla hela vägen ner till Clas Olson där jag med en sådan där lycklig känsla i magen kan spendera alla mina nyförvärvade 47 pengar på 11 kvadratmeter presenning som jag kan dra över min kropp i sommar på en badstrand nära dig. Men till skillnad från allas vår Vivaldi kommer jag nog inte dö ensam, berömd, bitter och rik. Bara bitter och jävligt snorig.

Så om väderlekscrewet på tv3 inte trollar fram snöstormar, tornados och anfallande isbjörnar inom den närmsta tiden, kommer jag att lyfta på närmsta och största sten, begrava mig under denna tillsammans med en ficklampa, hela bokserien om Bert, en flaska stryknin, skavsårsplåster, intravenösanpassad mat och en femtimmars demokassett med de norska svärmorsdrömmarna Mayhem.

/Harry

P.S. Henric - jag tar hand om fakturan. Men nästa helg bjuder du. D.S.